Jack Bruce - en gigant i musikvärlden

Den skotske musikern Jack Bruce (f.1943) är oförtjänt en något bortglömd storhet. Till stor del beror det säkert på att han aldrig stannat upp och fastnat i en bestämd stil eller genre utan ständigt varit på väg mot nya mål. Det är just denna konstnärliga strävan framåt och kompromisslöshet som gör hans musik så intressant. Den kan stundvis kännas något svår och utmanande men ger man den en chans och lyssnar koncentrerat är belöningen riklig.

På 1960-talet förnyade han basspelandet och lyfte i den första supergruppen Cream fram sin vinröda Gibson EB-3 basgitarr som ett jämnstarkt soloinstrument med Eric Claptons gitarr och Ginger Bakers trumset. Cream blev ett kortlivat band med en illa fungerande personkemi, främst på grund av Baker och Bruce som under decennierna levt ut ett intensivt hat-kärleksförhållande. Trots det skapade gruppen en räcka klassiker och låtar som ”Sunshine of Your Love” och ”White Room” spelas fortfarande regelbundet i radion. För att få en helhetsbild av bandets musikaliska utveckling är det bäst att lyssna genom hela produktionen, men måste man välja ett album är Disraeli Gears det bästa exemplet. På det albumet sammanfattas bandets hela storhet och genialitet med tre virtuosa musiker och ett utomordentligt låturval.

Efter Cream inledde Bruce sin solokarriär som visar upp en enorm mångsidighet och begåvning såväl som kompositör, musiker och sångare. Jag vill hävda att hans röst är en av de starkaste och bästa i rockvärlden. Tyvärr har han inte nått den berömmelse och erkänsla som han hade gjort ifall han hade valt en mera kommersiell väg.

Ett intressant plock ur de tidiga soloalbumen är den renodlade jazzskivan Things We Like som han spelade in tillsammans med Dick Heckstall-Smith, Jon Hiseman och John McLaughlin och på vilken han spelar kontrabas.

De två följande soloalbumen Songs For A Tailor och Harmony Row är musikaliska mästerverk allt igenom. Från den förra kan man inte låta bli att nämna låten ”Theme From An Imaginary Western” som supergruppen Mountain gjorde en tung och monumental version av med ett av rockhistoriens finast komponerade gitarrsolon av Leslie West.

Den otålige Bruce lämnade solokarriären i början av 1970-talet för den nya supertrion West Bruce & Laing, alltså halva Mountain plus Bruce. Bandet gav ut två studioalbum och en liveskiva och av dessa kan man rekommendera debutalbumet Why Dontcha med den odödliga ”Out in the Fields”, en av Bruce finaste låtar.

Efter att West Bruce & Laing var överstökat samlade den trasige och neddrogade Bruce sina krafter och spelade enligt mitt tycke in sitt finaste album Out Of the Storm med åtta mästerliga låtar, kraftfullt tolkade av Bruce. På detta album finns ”Golden Days”, ett av de finaste styckena i hans produktion, men även den tungt pådrivna ”Keep it Down” eller den jazzinfluerade ”Pieces of Mind” samt det avslutande stycket ”Timeslip” som kulminerar i ett längre bassolo.

Out Of the Storm följdes av album som How´s Tricks, I´ve Always Wanted To Do This och det elektroniska Automatic. Från och med slutet av 1980-talet framöver fortsatte Bruce att ge ut skivor. Ett nämnvärt projekt är bandet BBM (Bruce Baker Moore) som gav ut det starkt Creaminfluerade albumet Around The Next Dream år 1994 där Clapton ersatts av Gary Moore.

I början av 2000-talet insjuknade Bruce svårt men på ett mirakulöst sätt tog han sig tillbaka från döden under våren 2004. Denna otroliga comeback kröntes den 2 maj 2005 då Jack Bruce klev upp på scenen på Royal Albert Hall tillsammans med Ginger Baker och Eric Clapton och genomförde en emotionellt laddad konsert med Cream, 36 år efter att bandet hade splittrats.

År 2008 gav Bruce ut ännu ett mästerverk, denna gång med gitarrhjälten Robin Trower med vilken han i början av 1980-talet gav ut två album som inte riktigt fick luft under vingarna. Men tredje gången gillt. På Seven Moons visar den 65-årige Bruce att rösten är intakt, kraftfull och exakt och att låtskrivartalangen finns kvar, en höjdpunkt i Jack Bruce karriär som snart pågått i ett halvsekel.

Den som önskar veta mera om denna stora musiker rekommenderas att läsa Harry Shapiros uttömmande biografi Jack Bruce Composing Himself.