Då Covid-19 pandemin slog till med full styrka i Europa under
våren 2020 förändrades mycket i tillvaron med en gång. Samhällen stängdes ner,
människor uppmanades att hålla sig inomhus, evenemang ställdes in och alla
former av mänsklig kontakt minimerades. Hålla avstånd blev det nya rättesnöret,
längre fram att bära ansiktsmask och sköta så mycket som möjligt på distans.
För utövande konstnärer blev detta en utmaning utan like.
Så gott som samtliga tillfällen att presentera sin konst blev uppskjutna till
en obekant och obestämd framtid; teatrar stängde, konserter blev inhiberade och
konstmuseer bommade igen dörrarna. Det samma skedde med tävlingsidrotten och då
även restaurangerna, barerna och nattklubbarna drabbades blev hemmet den
centrala platsen. Det i vanliga fall så livskraftiga offentliga livet ebbade ut
till obefintlighet. Mitt i denna stiltje fanns det dock konstnärer som
anpassade sig och stakade ut nya vägar.
Ett av de bästa exemplen på att finna en lösning, och
inte ge upp, jag känner till är den brittiska bluesduon When Rivers Meet. Detta
äkta par, Grace och Aaron Bond, reagerade omedelbart då det som britterna
benämner Lockdown (nedstängning) infördes. När de inte längre kunde uppträda
för publik öppnade de sitt hem för sändning, live streaming, varje lördag
klockan 20 lokal tid.
When Rivers Meet hade redan en tid före detta arbetat
målmedvetet med att skriva eget material, åka runt Storbritannien i sin husbil
och uppträda och i april 2019 kunde man släppa en första EP, The Uprising. Duons styrka vilar på en bred
och solid grund. De komponerar starka och uttrycksfulla låtar och har ett förvånansvärt
fylligt sound trots att de endast arbetar med gitarr, fotstyrd trumma, mandolin
och/eller fiol. Helheten fulländas av en otroligt själ- och kraftfull sång,
Grace Bond kan utmana vem hon vill inom genren. Då man lägger till Aaron Bonds
varma solo- och stämsång har man ett unikt helhetssound som kommer att föra
denna duo långt och till stora framgångar. De behärskar hantverket
utomordentligt.
Mitt under pandemin gav de i maj 2020 ut sin andra EP Innocence of Youth. Under våren 2020
hade de också inlett inspelningen av sitt debutalbum och i november 2020 kunde
de släppa den kritikerhyllade We Fly Free
med 12 fräscha låtar.
För att inte förlora detta moment inledde man live
streamingarna och dessa hemkonserter har för många blivit en höjdpunkt under
lördagskvällen. Paret bjuder på musik, anekdoter, kommentarer och publiken kan
medverka via chatten och genom att betala in frivillig dricks. Stämningen är
genuint positiv och behagligt familjär. Var och en som betalar in dricks blir
avtackad under sändningen och fansen kommenterar och uppmuntrar både de
uppträdande och varandra.
Då jag började följa sändningarna var omkring 300 personer/enheter inloggade, då man firade
ettårsjubileum för live streamingarna i mars 2021 hade antalet mer än
fördubblats. Ingen dålig pubspelning om man, i underkant räknat, har 600
personer i publiken.
Vidare tror jag att detta idoga arbete kommer att medföra
att When Rivers Meet kommer att ha en långt större publik när de åter börjar
uppträda än de hade före pandemin. De har gjort ett viktigt och fint grundarbete
under året i nedstängning, i stället för att bli lamslagna och passiverade har
de sökt en fantastisk utväg som skänkt så mycket glädje. Mitt råd är att det
lönar sig att lägga namnet When Rivers Meet på minnet.
Free Man
https://youtu.be/LbgwjdRGA5M
Tomorrow
https://youtu.be/GsZQ8iH6klo
Battleground
https://youtu.be/LmLf-M_7A_g
