Den senaste tiden har jag lyssnat intensivt på det
holländska bandet Golden Earring. I samband med det har jag också utökat min
skivkollektion med några av gruppens tidiga album, bland annat det år 1968
utgivna Miracle Mirror och On The Double från 1969. Bägge plattorna
innehåller flera fina låtar och en bit på Miracle
Mirror kom – då jag åter hörde den efter drygt fyra decennier – att sätta
igång ett minnenas snöskred.
När jag var tolv eller tretton fick jag en samlingsskiva
med Golden Earring av min äldre bror. Vi hade nyligen börjat lyssna på bandet
och i hans skivhylla fanns albumen Seven
Tears och Moontan. Vidare hade
den finska teven visat ett avsnitt av den tyska serien Beat Club (inspelat
1971) i vilket gruppen spelade hiten ”Holy Holy Life”, fortfarande min brors
favoritlåt med Golden Earring.
Samlingsalbumet jag fick innehöll sånger från bandets
tidiga produktion och det hårdaste spåret var ”Back Home”, taget från lp:n Golden Earring som kom ut 1970. Det
albumet innebar en övergång från en psykedeliskt inriktad 1960-talspopgrupp
till ett (hård)rockband av 1970-talssnitt.
Då jag nu lyssnade genom Miracle Mirror för första gången hoppade jag till när den åttonde
låten, ”Born a Second Time”, började. Klart och tydligt kom jag ihåg hur mycket
den här låten betydde för mig under min känsliga pubertetstid, hur den
tilltalade min romantiska sida. Det var en låt som jag brukade spela om och om
igen. Jag satt på mitt rum i förorten och lyssnade på denna vackra ballad och drömde om
och längtade efter det som killar gör i den åldern, att få ha någon speciell.
För mig handlar sången därför främst om de nya känslor den var med om att
uppväcka eller fick mig att upptäcka. Emotionell växtvärk kunde man kalla det.
Inget har förändrats på 40 år. Låten är fortfarande lika
vacker som då, en fint slipad pärla i bandets stora produktion. En intressant
detalj är att den är skriven av basisten Rinus Gerritsen och inte av den
huvudsakliga låtskrivaren, gitarristen George Kooymans.
Denna minimalistiska, något vemodiga, kärlekslåt börjar
med ett kort och smakfullt gitarrintro följt av en klar, rent hisnande
sångprestation av Barry Hay som framkallar kalla kårar än idag. I mellanspelet
dominerar Hays flöjt och så återkommer bandet i en andra vers som får låten att
lyfta ytterligare. Inget att tillägga och vid 2:37 klingar detta magiska
ögonblick ut med några vackra flöjttoner.
Det är otroligt hur fina melodier det skrevs på
1960-talet. Låtar som denna var helt enkelt så starka och bra att de fungerade
utan några som helst krusiduller eller påbyggande arrangemang. En bra låt är en
bra låt och hinner alltid till som den är. ”Born a Second Time” är en sådan låt,
en av Golden Earrings finaste och ett fullgånget mästerverk.
Born a
Second Time:
Holy
Holy Life:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar