Efter läsningen av Bea Uusmas fängslande bok Expeditionen om Salomon Andrées misslyckade
ballongfärd till Nordpolen beslöt vi att avsluta sommarferierna med ett besök i
Polarcenter i Gränna. Uusmas fascination och besatthet av ämnet hade smittat av
sig, vi ville se de tillvaratagna föremålen.
Vi körde till hamnen i Åbo och ombord på Baltic Princess.
Följande morgon åkte vi ut ur ett vaknande Stockholm. Under färden söderut
kollade vi intressanta mål längs vägen och bestämde oss för att stanna ifall
något skojigt dök upp.
Ett första stopp gjorde vi på en morgonöppen hamburgerbar
i utkanten av Eskilstuna där vi tog kaffe med smörgås.
Väg nr 50 går förbi Sveriges äldsta hälsobrunn Medevi så vi
gjorde en avstickare till platsen. Vi traskade omkring en stund i den bildsköna
miljön medan blåsten tilltog och rev och slet i de höga lövträdskronorna.
Medevi brunn |
Efter en mycket kort förflyttning såg jag en vägskylt på
vilken det stod Övralid. Den väckte min nyfikenhet, är det inte här som Verner
von Heidenstams vita slott ligger? Utsikten över norra Vättern är berusande
vacker och på en terrass finns nobelpristagarens i litteratur av årgång 1916
gravmonument.
Övralid |
Raskt vidare. Vårt följande mål var Motala där vi åt en
anspråkslös fisklunch på en restaurang i hamnen. Vättern visade sig vara ilsken,
vågorna slog högt upp på strandpromenaden och det tjöt och smattrade i båtarnas
master och tåg. Vi tog en sväng till Borenshults slussar som leder från
sjön Boren till Göta kanal och kom i tid för att se passagerarfartyget Wilhelm
Tham slussas upp till kanalen.
Wilhelm Tham i en av slussarna |
Från Motala sökte vi oss till Vadstena där vi besökte den
stora stämningsfulla klosterkyrkan i kalksten, som stod färdig år 1430. Inte
långt därifrån finns Vadstena slott som började byggas i mitten av 1500-talet
och som på all sidor är omringat av en vallgrav.
Vadstena slott |
En av turens höjdpunkter var då vi på infall stannade i Ekopark
Omberg. Vi följde en smal väg som tog oss från bokskogen invid Ekoparkcenter förbi
jätteekar, idegranar, stupet Västra väggar för att mynna ut vid Borghamn.
Utsikt över Vättern från Omberg |
Eftermiddagen var rätt långt hunnen så vi bestämde oss
för att köra raka spåret till Gränna, checka in på hotell Gyllene Uttern och
besöka Polarcenter. Vi fick, passande nog, ett trevligt dubbelrum i Andréflygeln
med utsikt över Visingsö.
Gyllene Uttern |
Grenna Museum på Brahegatan var lätt att hitta. Vi
tillbringade en lång och mycket speciell stund vid montrarna med föremål från
expeditionen. Känslan var kuslig och overklig, här fanns plagg som de tre
männen – Salomon August Andrée, Knut Frænkel och Nils Strindberg – varit iklädda
och som hade klarat över 30 år i polarkylan på Vitön för att slutligen bli
hämtade hit till påseende. Här fanns fotografier, böcker, instrument, mediciner och övriga
bärgade föremål, till och med en av expeditionens båtar. Ett besök i
Polarcenter kan definitivt rekommenderas.
Grenna kulturgård |
Den långa och innehållsrika måndagen avslutade vi med en
lyxig middag på Gyllene Uttern. Tyvärr tillät inte vädret att sitta ute på terrassen
där Victor Sjöström, Ingrid Thulin, Bibi Andersson, Folke Sundquist och Björn
Bjelfvenstam i Ingmar Bergmans film Smultronstället
håller lunchpaus under bilfärden till Lund.
Efter en god och riklig hotellfrukost gav vi oss iväg
morgonen därpå. Vi körde norrut längs Vättern, stannade vid Brahehus för att
beundra utsikten och fortsatte mot Linköping. Där besökte vi Flygvapenmuseum i
Malmslätt. Det starkaste intrycket gjorde den bärgade DC-3:an som sköts ner av
ett sovjetiskt jaktplan över Östersjön 1952. Vraket är placerat i ett dunkelt
rum i källarvåningen och i montrar finns mängder av föremål man bärgat från
flygplanet. I Gamla Linköping drack vi kaffe och åt en god gårdagens
smörgås, köpte handgjord tvål och njöt av atmosfären.
Utsikt från Brahehus |
Gamla Linköping |
Därefter styrde vi mot
Norrköping där vi beundrade det fantastiska industrilandskapet och hade tid med
ett kort besök vid hällristningarna i Himmelstalund.
Industrilandskapet i Norrköping |
Hungern tog ut sin rätt och vi blev tvungna att stanna
vid Nyköpingsbro där vi åt en av de sämsta hamburgare jag någonsin råkat ut
för. Då vi närmade oss Stockholm insåg vi att vi hade en halv timma tid att
besöka Myrorna på Kolargatan i Hjorthagen. Därefter körde vi till Värtahamnen
och ställde oss i bilkön i väntan på att köra ombord.
Så ser jag att du också besökt mina och min mans gamla trakter, nära Östergötlands kärna. Utflykter till Omberg gjorde vi några gånger, och körde den vackra vägen över Gränna mot Jönköping, för att se min syster göra sitt livs roll i Gombrowich´s Yvonne, prinsessa av Burgund. Och i Vadstena gick vi på sommaroperan, det kan vara något för er, en annan gång.
SvaraRaderaGamla LInköping är ju rart, men mer genuint var nog det hus vi bebodde vid Hunnebergsgatan, Onkel Adamsgården. Vid samma gata köpte folk upp gamla förfallna träkåkar av staden, för en krona, och renoverade upp dem. Men vi bodde alltså i en liten gård som ägdes av muséet där min man jobbade då.
Så, det var roligt att du gjorde en exposé över er resa, över vägar där jag reste som ganska ung, och mycket förälskad.
Härliga trakter.
SvaraRadera